Du kanske känner som jag; att ett väntrum inte väcker några direkt positiva känslor och tankar. Det är mer en transportsträcka mot något. Det kan vara i väntan på något som vi ser fram emot, men också något som skapar oro och osäkerhet om vad som ska hända och hur framtiden kommer se ut.
I ett väntrum går tiden ofta otroligt långsamt och man kan känna att tankarna driver iväg och snurrar på ett inte alltid så bra sätt. I ett läge där vår tid till största delen handlar om att vänta så kan otålighet och frustration krypa på och göra att vi inte alltid visar våra bästa sidor. Stressen kan börja göra sig påmind och med den också sådant som kan ha en negativ påverkan både på oss själva och dom vi möter. När vårt “väntrum” beror på saker och omständigheter vi inte kan styra över så kan vi också börja misströsta och tvivla på att det ska komma något positivt framåt.
Jag skulle säga att om vi är i ett “väntrum” som vi kan påverka, ska vi försöka ta oss ur det så snart som möjligt men utan stress så vi inte fastnar i en väntan. De flesta av oss känner till ordspråket; “Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge”. Jag skulle säga att det absolut kan vara så att vi kan vänta för länge. Livet pågår och möjligheter kommer och går. Både sådana vi skapar själva och sådana som kommer i vår väg. Väntar vi för länge har vi också missat tid att ta vara på dom möjligheter vi har. Om du har en dröm, en längtan, en målsättning så skulle jag vilja uppmuntra dig till att inte sätta dig i ett “väntrum” och vänta på att det ska hända rätt saker. Nej, gör vad du kan och har förmåga till utifrån dom förutsättningar du har, så finns en rörelse och en kraft mot det som ligger framför.
Tyvärr kan vi hamna i “väntrum” som vi inte har möjlighet att göra något åt. Tider av väntan som bl a kan handla om besked som kommer påverka vår framtid. Det är nog den svåraste typen av väntan. Inte sällan kan det kännas som att man är inlåst både bokstavligt och känslomässigt. En vetskap om att väntan kan innebära en fortsättning som förhoppningvis är positiv men i värsta fall kan innebära negativa besked. En väntan som man inte själv kan påverka utgången av utan bara förhålla sig till. Var inte ensam i ett sådant “väntrum” och lås inte in dig och avskärma dig. Att få hjälp med perspektiv och stöd är av stor vikt för hur vi klarar att komma ur “väntrummet” och är ett stöd under tiden.
Om du har en affärsverksamhet eller annan verksamhet där du är själv eller är en del av eller leder medarbetare i utveckling och mot målsättningar, är ett “väntrum” en farlig plats! Det är absolut så att vi kan ha behov av att reflektera och ta in input, vilket gör att vi ibland får vänta in rätt läge. Det är sunt. Men det blir en farlig plats om väntan blir som ett “väntrum” där man inte tar ansvar för det man kan och heller inte tar nödvändiga beslut och har koll på var omvärlden är på väg och vad det kräver av mig själv och min organisation/företag. Under tiden man befinner sig i “väntrummet” har andra aktörer hunnit att förflytta sig och utvecklats så att resan att komma ifatt blir kostsam och kanske inte möjlig…..
Oavsett vilken typ av “väntrum” du eller det sammanhang där du är befinner sig i så vill jag skicka med några punkter att reflektera över:
- Vad är orsaken till ditt “väntrum”? Beror det på dig själv eller någon/något annat?
- Om du kan påverka något; när börjar du och med vad? Är det saker du behöver och ska göra på egen hand eller är det klokt att involvera någon mer?
- Om du inte har möjlighet att påverka din situation; vem kan hjälpa dig med att förhålla dig till det och vara ett stöd?